Dialogcafé

I september är det dags för ett dialogcafé. Dialogcafé är en metod för att skapa engagerade samtal kring betydelsefulla frågor. I ett Dialogcafé spirar den naturliga dynamik som redan finns men alltför sällan tas tillvara i organisationer. En kollektiv insikt skapas genom att konversationer i små och stora grupper kopplas samman. Den gemensamma kunskapsmassan blir synlig.
Metoden används även för att skapa ett kreativt erfarenhetsutbyte som en del i en längre process.

När vi utarbetar frågeställningar så har vi fokus på de delmålen som vi inte har jobbat aktivt med ännu. Se projektbeskrivningen.

Inspirationsskrift

Åsa Storck, som är barnboksförfattare och bibliotekarie i Värnamo har anlitats av länsbiblioteket för att skriva en inspirationsskrift i projektet. Goda exempel från förskolor och bibliotek i de deltagande kommunerna ska lyftas för att ge inspiration att jobba vidare med böcker på olika sätt.

Lo Claesson (fortfarande på Marias dator)

Workshop i Värnamo

Den 8 och 9 juni visar förskolor exempel bl.a. på hur man kan arbeta med boken i förskolan. Även Värnamo bibliotek är med och visar på vad biblioteket kan erbjuda. Länsbibliotek Jönköping har ett bord där man kan ta del av material kring projektet Att läsa och berätta.

Här träffas förskolepedagoger och tar del av varandras arbeten och metoder. Vi från projektets sida försöker visa på beröringspunkter mellan bibliotek och förskola, hur samarbetet kan utvecklas och hur vi kan berika varandra.

Jag som inte själv arbetar på förskola, men har lång erfarenhet av barnbiblioteksverksamhet tycker att det är mycket intressant att titta runt på de olika ”montrarna”. Man kan hitta många bra tips som man kan använda på bibliotek.

Lo Claesson (på Marias dator)

Fler flickor i huvudrollen = genus?

I senaste numret av tidningen Förskolan (nr 5 2009) finns det en artikel om att det under 2008 har släppts fler barn-och ungdoms böcker än någonsin. Det poängteras också att det för första gången är fler flickor än pojkar som är huvudrollsinnehavare i böckerna. En tanke som väcktes hos mig var: är det verkligen det som är att tänka ur ett genusperspektiv? Visst är det viktigt att lyfta starka flickor, men var finns de mjuka pojkarna?

Barnboksutbudet

Lite apropå vad Ulla Rhedin pratade om på sin föreläsning i höstas. Vart tar de smala böckerna vägen? Finns det en plats för dem när dagens bokflod är så stor och det gäller att sälja för att överleva? När efterfrågan styr inköpen – finns de smala böckerna överhuvudtaget på biblioteken?

Läs gärna barnboksförfattaren Ulf Starks debattinlägg i frågan

Flerspråkighet och modersmål

Det är nästan så att man tror att tidningen Förskolan har tillgång till vår projektplan! Först skriver man om Ulla Rhedin, sen om genus i barnböcker och Lena Kåreland (som vi kommer träffa i höst) och nu om Apladalens förskola som står för nästa föreläsning i projektet.

Artikeln handlar om hur man på Apladalens förskolor använder samma saga på svenska och på barnens modersmål. Arbetet med sagorna förstärker och utvecklar barnens ordförråd och grammatik. Sagorna inspirerar till gemensam lek trots att barnen talar olika språk.

Förskolan 4/09 s. 22-26

Det finns i samma nr också en artikel av Polly Björk-Willén, som vi hörde i projektets kick off. Denna artikel har anknytning till det som Polly pratade om då : Små barn byter språk medvetet.

Bokprat för förskolepersonal

Jag har nu haft två bokprat om bilderböcker för förskolepersonal och det var väldigt uppskattat.  Det uppkom många intressanta diskussioner om böcker och varför vi väljer de böckerna som vi gör.  Jag fick mig en tankeställare för många av böckerna som jag pratade om handlade om skogen och naturen.  För barn av utländsk härkomst upplevs naturen snarare  som något som är  skrämmande enligt  förskolelärarna.  De  efterlyste böcker som mer handlade om miljöer som de utländska barnen kan känna igen sig i men de ska vara översatta till svenska.  Jag har letat lite men inte hitta så många bra titlar, språken det handlar om är arabiska och somaliska är det någon som har några bra förslag.

Lisa

Genus och barnböcker

Till hösten kommer Lena Kåreland, professor vid litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och håller en av de gemensamma föreläsningarna som vi har i projektet. Temat är genus i barnlitteraturen. En händelse som ser ut som en tanke är en artikel i senaste numret av Förskolan (2009:3): Barnböcker med rätt värderingar.

Några förlag har specialiserat sig på böcker som medvetet undviker schabloner och stereotyper. Jag fick två recensionsböcker från Sagolikt bokförlag häromdagen. Den ena handlar om två prinsessor som gifter sig. Den andra handlar om Kalle som helst går i klänning. Jag har inte läst någon av dem än, men boken om prinsessorna ser dock väldig schablonartad ut när det gäller illustrationerna. Någon som läst dem?

Artikeln kan vara en bra introduktion till föreläsningen i höst. Läs den!

Barnböcker på olika språk

Vill bara påminna om ett par bra länkar när det gäller barnböcker på olika språk:

På Skolverkets modersmålssajt Tema Modersmål finns några  barnböcker, förutom på svenska , på 12 olika språk . Böckerna är inlästa av modersmålsslärare. Har man boken kan man ju lyssna tillsammans med barnet och titta i boken samtidigt.

Böckerna kan lyssnas direkt på webben eller kan laddas ner.

Förskolor i Sverige får använda ljudfilerna. Varje förskola har rätt att fritt ladda ned 2 exemplar av varje språkresurs.

De finns på arabiska, bengali, bosniska, dari, engelska, kinesiska, persiska, ryska, somaliska, spanska, svenska, sydkurdiska och turkiska.

Ett annat tips när det man söker barnböcker på andra språk är att kolla på Childrens Library. Här finns en varierande mängd böcker i fulltext på ett antal språk.

Förskolan första biblioteket

I tidskriften Förskolan 2009:2 skriver Bertil R Widerberg, Barnbarnens Kulturfond, en insändare om förskola och bibliotek.  Han anser att förskolornas bibliotek  bör ingå i kommunernas bibliotekssystem och förstärkas vad gäller resurser, t.ex. för inköp av böcker, fortbildning av personal, utveckling av arbetsformer och kontakten med barnens föräldrar.

Vad tycker ni?